Hur kom vi hit ...

AteljéLivingRoom
Jerry Linder
Moffas@Spray.se
01 12 09

Allmänt och privat

Nog är det så allt, men det kan bli bättre, om man gör nå´t. Under några år kallade vi vårt land för ett Folkhem, vad menade man med det?

Under 1800-talet flyttade många människorna till industriorterna, arbete med jorden gjordes enklare med masiner, och fabrikerna behövde massor av arbetare, och det fanns inga avtal. Vilka gör sådana? Det visade sig att arbetarnas familjer, ja hela familjerna, även barnen, slet ont och man hade inget att sätta emot som individ. Några förstod bättre vad som saknades och andra åkte omkring och aggiterade och krävde att vanligt folk skulle bilda sig för att få det bättre. Så småningom blev man så starka genom att gå samman och bilda förbund att man vågade strejka, man gick inte till arbetet helt enkelt, och man stannade hemma många dagar,först 1902 och sedan 1909 (storstrejken). Till slut kom Branting in i rikstan och kunde bilda regering. Sossarnas krav kunde nu tillgodoses och vi började närma oss Folkhemmet. Efter Branting kom Per Albin och andra världskriget, och när det var slut började han tala om Sveriges land som ett folkhem. Det var då gamla utslitna arbetare fick flytta till hemmet, som man sa. Där fanns den hjälp man behövde som gammal. Det klart att det fanns ett och annat hem som inte drevs med Kristi Anda, men generellt var hemmen bra. Det finns många fler än gamla som inte klarar sig själva, och det fanns då förbund som drev hem för dessa också, samtidigt som man hade olika studieförbund som såg till att folk med lämplig läggning fick utbildning att driva alla dessa rörelser; vi talar om Rörelsesverge. Procentuellt sett var det många medborgare som var aktiva medlemmar.

Allt som välståndet ökade blev lusten att engagera sig mindre. De som tog förtroendeuppdragen var kanske inte de som var bäst skickade (även i Sverige förekommer något som heter korupption (bestickning) och därför kan det vara till ens fördel att inneha en post där man har något att säga till om. Medlemmarna fick råd att köpa bil, sommarstuga och husvagn, och man åkte hela släkten till Malorka och senare till Teneriffa. Igår åkte de till Maldiverna, men idag åker man mangrannt till Thailand, de som har råd förståss.

Det betyder att vi suttit nöjda en tid, i alla fall till mitten av 70-talet. Sedan började rörelsen röra på sig igen, men inte hela. Rörelsen började lyssna på idéer komna från dem som inte var nöjda med det välstånd de hade, de såg möjligheter att tillskansa sig värden som kunde erhållas ganska enkelt om man ruckade lite på Kristi Anda. Men man talade fortfarande om Kristi Anda utan fara att bli avslöjad, eftersom alltför många inte visste vad Kristus representerade i varkligheten.

Allt som de såg att folket inte hade tid och lust, lust ja, hur många har lust att gå till kyrkan och höra om Kristus, när man egentligen inte talar klartext vad Jesus Kristus betyder. Nog med alla andra koder man måste ha i minnet, men vad konfirmationen lärt dem, kom man inte ihåg. För var generation, suddades Jesuskoden ut lite grann, men visst är det högtidligt. Men kyrkan byggdes inte bara för högtid, den byggdes för att människorna skulle komma och förkunna sin tro på det som Jesus hade sagt, om man nu visste det efter många år. Andemeningen är dock klar: de svagaste ska ha hjälp! Ingen bebis klarar sig själv, och ingen människa kan bli en Robinson Cruse, så hårt är livet i sig, och detta har kyrkan predikat, men när vi blivit förmögna allihop, tre fjärdedelar, har vi tappat perspektivet. Nu får lagen slå hårt mot utsatta grupper, lagens bokstav alltså, trots att vi alla ser att den är orimlig. Folk får till och med gå från hem och hus för att få socialbidrag, därför att lagen inte tolkas enligt andan, eller ännu värre, därför att de stackarna som satts att dela ut hjälp inte är många nog att hinna med, varpå förmånstagaren inte kan betala sina räkningar. Sådant har vi hört från gruvorter i Ryssland, men att det skulle hända här kunde möjligen Milton Friedman räkna ut. Hans idé är att skrämma människorna så att de hoppar högt, då är det lätt att fösa dem vart man vill.