söndag 29 november 2009

Ett löfte...

AteljéLivingRoom
Jerry Linder
29/11-09
Moffas@Spray.se

Kristi Anda

Nu är det ju så att jag inte är någon vanlig Gudsman, men i alla fall, som man brukar säga. Jag är väl mera vetenskapare, i alla fall är jag mycket intresserad av vetenskap. även teologi; eftersom jag uppnått den aktningsvärda åldern av 66 år, snart 67, som småttingarna brukar säga; och eftersom jag varken är med i något förbund av detta slag, känner jag mig fri att tycka och säga det som rinner upp i min hjärna.

När jag fick mitt arbete i Järna kommun, och vi började bearbeta moder jord nere på Enegärdet, kom Harry Malmström, som var ordförande i Kommunalarbetarförbundets avdelning 25, fram till mig och undrade om jag ville bli deras studieombud. Mycket hedrande tyckte jag, och så började en intressant tid för Jerry Linder, med möten och studiecirklar och andra externa påhitt. Detta var verkligen något jag saknade då jag slutade med mitt arbete bland kommunalgubbarna.

Mitt ämne för dagen är Kristi Anda! Jag vågar säga att den anda som rådde bland gubbarna i Järna var en sådan anda. De hade lagackord, vilket innebar att alla skulle ha lika mycket fastän avtalet sa att somligas arbete betalades mer. Ansvar ska betala sig, säger man; alla gubbarna hade ansvar för hela Järna, jag lovar!
Man var ett fint lag fast man var så många, 22 stycken tror jag, och de som arbetade i verken kom ofta in i kojan eller till centralförrådet, och fick sig en pratstund.

Det var Kristi Anda i praktiken. Om vi skulle börja från början. Vi kan ta den där historien med Moses och lertavlorna med tio Guds bud. När Moses kom ner från berget igen hade folket gjort sig ett belete av guld. Det betyder att folket inte trodde på Moses utan dyrkade guldet liksom somliga dyrkar penningen, och till varje pris måste tjäna en viss procent på varje krona. Den råa kapitalismen tar inga hänsyn till det mänskliga. Den råa kapitalismen är inte av Kristi anda, liksom nyliberalismen idag med ekonomen Milton Friedman i spetsen (ja han är död nu, men hans anda lever).

I och med att jag kom till Vårdinge blev jag också med i arbetarföreningen genom Gösta Lundins försorg. Här fanns traditioner som inte går av för hackor, man kan gott säga att Kristi Anda vilade över sällskapet i Vårdinge, men att det började hända tråkiga saker som kom utifrån, eller var det innifrån? Sista mötet jag var med kom det en enkät som man ville ha svar på. - Vilka vill svara, var frågan. Ingen av de församlade ville ta på sig arbetet och mötet beslutade att styrelsen skulle komma med svar. Inget särskilt med det, kan man tänka, men... de här frågorna var av sådan art att det gällde avdelningens framtid. Det här var väl 1978 ungefär.

Södertälje hade slukat Järna och Mölnbo och Vårdinge hade vunnit en del rent materiellt vill jag minnas. Men folket tappade taget mer och mer. Den anda som fanns i fackföreningen och i arbetarkommun har för evigt försvunnit, och kanske är det lite av den som vi ser i kyrkan idag. Människorna på slutet av 1800-talet samlades i olika förbund: fackföreningar, nykterhetsförbund, religiösa förbund och arbetarföreningar. Ofta använde de samma hus för sina möten: Folkets hus. I Mölnbo byggde man Folkets hus 1917, och Folkets park. Det var en Kristi Anda i hela landet, och alla dessa förbund byggde på en enda tro: att Jesus Kristus levde som en människa som aldrig dog. När han gick ifrån lärjungarna blev han Gud.

Ja alla trodde inte att det fanns en Gud i himmelen, men tänk dig att man ser Gud som lagen, lagen som Moses kom till folket med; och att Jesusbarnet betyder en idé om en ny värld där varje människa var lika mycket värd. Kyrkornas fäder har då kämpat mot varandra helt i onödan om vem Jesus var, egentligen. Var han Gud eller människa eller både och. Jag tror att de redan från början har missförstått det hela:
Jesus är fortfarande en idé som vi måste tolka. Det viktiga är dock att det jag vill att andra ska göra mot mig, det ska jag också göra mot honom. Hur tänkte Milton Friedman när han ville rasera den demokrati som vi med många års kamp har kommit fram till; visst var han en falsk profet som bibelns folk har varnat för.

På mitt sätt att se är bibeln fortfarande ett ovärderligt verktyg för oss små människor med begränsad synvidd. Men vi måste se den som en lärobok och därför inte tolka den efter bokstaven utan andan, Kristi Anda!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar